Känslomässigt ätande

Känslomässigt ätande kan också kallas emotionellt ätande eller tröstätande och betyder att man använder mat som ett verktyg att döva sitt dåliga mående.

Vi äter av många fler anledningar än att bara få stopp på hungerkänslor och för att fylla på med ny energi. Mat är ofta en stor del av vår sociala tillvaro. Vi umgås över en fika, samlas i TV-soffan kring fredagsmyset eller köper något festligt för att fira en framgång. Vi äter också för att det är gott. Att känslor, relationer och händelser är sammankopplade med att äta behöver alltså inte vara något dåligt. Dock kan ätande och mat bli ett problem om det är ett återkommande sätt att hantera jobbiga känslor och det i sin tur kan leda till ännu sämre mående.

Man har i forskningen sett att det finns ett samband mellan obesitas och känslomässigt ätande och att valet av mat i dessa situationer ofta är väldigt energirikt. Bland de som tröstäter är obesitas mer än dubbelt så vanligt jämfört med de som inte tröstäter. Tendensen att tröstäta är också tydligt knuten till en sämre psykisk hälsa.

Känslor väcker lusten att äta och känslomässigt ätande kan triggas av flera olika typer av känslor. Exempel på detta kan vara besvikelse, ilska, nedstämdhet, stress eller ensamhet. Man kan också säga att känslor är symtom på olika behov som en person har, dvs att känslor signalerar att man exempelvis behöver att någon bekräftar och ser en, nedvarvning, tröst, en kram eller kanske en frisk promenad. Det kan låta teoretiskt enkelt att hitta en lösning till de jobbiga känslorna som bubblar i bröstet men mat är sällan en hållbar lösning även om det oftast finns nära till hands. Det är inte ovanligt att ta till mat för att hantera jobbiga känslor men det är sällan ett effektivt sätt och resulterar ofta i dåligt samvete och skuldkänslor.

Emotionellt ätande och viktoperation
Hur kan man då bemästra jobbiga känslor utan att äta? Ett första steg kan vara att reflektera över om man faktiskt är en känsloätare eller inte och framför allt vilka typer av händelser eller känslor det är som triggar igång ätbeteendet. Det kan underlätta att föra dagbok över känslor och matintag för att kunna se ett samband. När man har lyckats kartlägga beteendet så kan nästa steg vara att fundera på alternativa sätt att hantera dessa känslor.

Det kan vara särskilt klokt att fundera över sitt känslomässiga ätande innan man genomgår en viktoperation, detta för att ge sig själv bra förutsättningar till välmående på sikt. Efter en viktoperation förändras ätmönster och livsmedelsval för de flesta, men det är inte sannolikt att sättet att hantera negativa känslor och motgång förändras till det bättre per automatik.

Det kan underlätta att ha strategier redo att hantera negativa känslor med och då kunna låta bli att tröstäta. Det vara chockerande och jobbigt att efter operationen inse att det rent fysiskt inte längre går att tröstäta på samma vis som tidigare. Hur ska man lyckas döva känslorna när magknipen eller dumpingen slår till redan efter någon tugga mat? Risken kan då finnas att man väljer andra sätt att döva känslorna med som exempelvis alkohol eller självskadebeteenden.

Övertid så avtar känsligheten för olika livsmedel och man klarar av att äta större mängder socker- och fettrika livsmedel igen, återkommande känslomässigt ätande kan då bidra till viktuppgång vilket kan leda till skuldkänslor och känsla av misslyckande som i sin tur leder till ytterligare känslomässigt ätande. Det är sammanfattningsvis lätt att hamna i en negativ känslospiral.

Aktiviteter att ta till för att undvika känslomässigt ätande

• Öva dig på att uttrycka dina känslor, beskriv hur du mår och varför. Att kunna beskriva känslorna kan ge viss distans och överblick och känslorna kan då bli lättare att hantera.
• Ring en vän eller prata med någon i din närhet för att skingra tankarna.
• Ta en frisk promenad, en kort promenad för att rensa huvudet är bättre än ingen alls.
• Titta på din favoritserie eller film för att sysselsätta dig med något positivt.

Om det känns övermäktigt att ta itu med känslomässigt ätande på egen hand så är samtalsstöd ett bra sätt för att komma igång, både med att kartlägga orsaker, vad som triggar beteendet men också för att få hjälpsamma verktyg att ta till framöver istället för att äta bort ett dåligt mående. Kom ihåg, oavsett om du är viktopererad eller inte så är det aldrig för sent att ta hjälp för en bättre psykisk hälsa.